Våren har kommit till Stjärnhov

Läsning 1: Time for Innovation i Herald Tribune

Så gott som alltid en fröjd på måndagmorgon att läsa Alice Rawsthorns artiklar om design i International Herald Tribune. Idag tog hon upp temat om behovet att redefiniera "innovation". Hon beklagade sig för hur viktiga ord med tiden blir urvattnade av missbruk såsom "design", "kreativitet" och hon spyr när man sätter beskrivningen "contemporary" på "one more stick of furniture that looks as if it has been sequestrated from a 1980s porn palace" Idag är det ordet innovation som är i farozonen på att bli över- och felanvänt, och hon tar upp olika viktiga utvecklingsområden inom design och innovation - Old School Innovation, Green Innovation, New-School Innovation och Social innovation.

Läsning 2: Centre culturel suédois – why fix a vase that is not broken?

Läste just nyhetsbrev från Centre Culturel suédois i Paris att man tänker ändra namn till Institut suédois. Är det verkligen så klokt? För är det någonting som särskiljer oss i Paris, och har blivit ett varumärke för Sverige så är det vårt fina gamla kulturhus i Marais-kvarteren. Till och med taxichaufförerna vet precis var Centre culturel suédois ligger. Inpräntat, unikt och välkänt. Varför ändra? Ur nyhetsbrevet: ”Centre culturel suédois är en av Svenska institutets avdelningar. För att förtydliga tillhörigheten återtar vi under 2009 vårt ursprungliga namn Svenska institutet, på franska Institut suédois. Namnbytet förändrar inte kulturhusets verksamhet eller prioriteringar.”

Läsning 3: Telefonplan igen!

Läser med viss förvåning Stockholm Stads förslag till nya riktlinjer för strategiskt arbete vid Telefonplan. Har vi hört det förut? Stadens Vision för 2030, ett ”Stockholm i världsklass”, där Telefonplan ska vara ett centrum för form och design. Nu ska en handlingsplan tas fram som byggs på visionen: ”Telefonplan ska vara internationellt känd som den plats som driver skandinavisk design och innovation framåt”. Jo tack, då kan man undra hur de tänker göra det? Skandinavisk design dessutom. Det var inte länge sedan som vi satt med Stockholms Stad och detaljplanerade ända ner på kakel-i-badrummennivå för Designens Hus på Telefonplan, med Svensk Form, SVID m fl som partners. I det skedet skulle man förvärva huset och vi skulle få en budget om 15 miljoner om år från Stockholms Stad. Allt gick om intet. Synd på alla resurser som lades ner på förberedelserna från alla håll. Men nu är man igång igen. Konstfack finns ju där som ett nav och många duktiga och nyskapande entreprenörer. Vi får vi se vilka andra aktörer de tänker sig. Vårt tåg har i alla fall gått för länge sedan. Det är bara att önska lycka till.

Sverige-Japan Love Story

Sitter idag och förbereder min resa till Tokyo för att planera Swedish Style in Tokyos 10-årsjubileum. Möten med sponsorer, press ochambassaden för att förbereda för UNG utställningen och annat som ska visas. Jag ska formulera en övergripande visionstext för den stiftelse ”Swedish Style forever foundation” som våra japanska tillskyndare håller på att grunda, liksom vi ska fastställa vad som var den ursprungliga meningen med Swedish Style: sharing, not showing off, more people than products, fun friendly and informal osv. Att kärlekshistorien mellan Sverige och Japan fortsätter råder det ingen tvekan om, särskilt på formområdet. Ni kanske såg Annica Kvints artikel i förra söndagens DN, med fokus på Lisa Larsons framgångar i Japan, som eldsjälen och curatorn Ikko Yokoyama pekat på i en ny bok och i utställning hos Uglycute i Stockholm. I DN berättas också framgångssagan med japanska postorderföretaget ASKUL, som jobbat med ett 40-tal formgivare hittills. Chefen Soichiro Iwata säger att kärleken till den svenska designen beror på humanismen och värmen i den, även när den är minimalistisk, och att vi delar många värderingar och det nära förhållandet till naturen. Jag minns när Iwata-san besökte Stockholm första gången november 2003 med sitt team och jag sammanförde honom med olika formgivare och han blev helt förälskad i såväl människorna som staden. Just den vardagliga, humanistiska och sociala designen är det som mest efterfrågas idag.

Swedish Love Stories i Milano

Som en uppvärmning inför vår Milanosatsning bjöd Stockholm Furniture Fair in till en pressvisning ute på mässan i torsdags. Den optimistiska ursprungstanken var att förhandsvisa produkterna som ska resa ner till Milano i B-hallen. Frakten går inte förrän den 8 april och det var naturligtvis inte många som var klara ännu, så vad den tappra skaran journalister på ett 20-tal journlalister fick se, var de första blyga packlårarna och flyttkartongerna. Ett embryo. Vi berättade dock så gott vi kunde om vad som ska hända i Milano och flera av formgivarna fanns på plats för frågor. Vi som står bakom är Svensk Form, Stockholm Furniture Fair, VisitSweden, Stockholm Business Region. Byrån Codesign sköter samordning. Medverkande är Alexander Lervik, Anki Gneib, CKR, Form Us With Love, Martin Bergström, Monica Förster, Nina Jobs, NoPicNic, Sara Berner, Sara Szyber, TAF Gabriella Gustafson & Mattias Ståhlbom, Thomas Eriksson, WIS, Åsa Jungnelius, Asplund, Arvesunds, Arvidsson Textil, Ateljé Lyktan, Bolon, Brighthandle, Carl Malmsten, Dark, David Design, Emy Little, Fagerhult, Gallerie Pascale, Gärsnäs, Johanson Design, Liljeholmens, Minerva Trädgårdar, Mitab, NC Möbler, Nordic Light Hotel, Officeline, Orrefors/Kosta Boda, packoflove, Saas instruments,Tonium och Trä- och Möbelindustriförbundet.

Pressammankomst ute i B-hallen inför frakt till Milano