Visar inlägg med etikett Beckmans. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Beckmans. Visa alla inlägg

onsdag 28 januari 2009

Fashion Week by Berns - Autumn Winter 2009

Ja så är det modevecka i Stockholm igen, den som arrangeras på Berns. Själv har jag bara hunnit med två visningar än så länge, men lyckades pricka in två lyckopiller: Fifth Avenue Shoe Repair och Beckmans stickvisning "Odisciplinär". Annars delar vi upp oss och det är vår marknadschef Kajsa Hernell som är Svensk Forms modebevakare. Det var också hon som gick för vår räkning till den viktiga paneldebatten på Riksdagen om mode och politik, som socialdemokraten Luciano Astudillo hade ordnat i samarbete med Svenska institutet. Lovvärt och bra att det överhuvdtaget äger rum. Samma behövs för hela designområdet, men svårt att hitta riktigt designintresserade politiker. Mode är i alla fall i ropet, och glädjande att presstäckningen äger rum såväl på näringslivssidorna som på kultursidorna. I år är fler inköpare från olika länder än någonsin på plats, även från Tokyo och Shanghai. Låt oss se nästa vecka på möbelmässan på uppslutningen. UD har inga inbjudna journalister i år, eftersom de sparar sig till ordförandeskapet. Hursomhelst, de två visningarna jag såg, Fifth Avenue Shoe Repair och Beckmans stickvisning hade det gemensamt att de hade HUMOR!! med i visningarna, äntligen, så välkommet. Den första, Clownlikt, Charlie Chaplin, långa skospetsar, vippiga krinolinstjärtar, lager på lager, rynkor och byls. Flera lager, inkapslade kroppar med byls och tyg syntes också på Beckmans visning, krinoliner och lek, färger och frihet som sig bör. Svärta och kroppens utsatthet också förstås. Spår av manga och animé, japanska skor, dataspel, sport, rötter. Jag var imponerad. så proffsigt hela visningen igenom. Vissa har arbetat enormt mycket, utstuderat hantverk, och flera egna röster. Skulle verkligen vilja ta några av dem med till Milano-utställningen Swedish Love Stories, och hela visningen till Swedish Style in Tokyo i höst, den skulle verkligen platsa. Får höra med Kajsa och de andra vilka visningar de har sett. Ikväll går jag och tittar på Dagmar. Fortsättning följer

torsdag 15 november 2007

Designstafetten - Reala lämnar över pinnen till Tom Hedqvist

Samuel Nyholm hade förberett en annorlunda samtalsform, när han i onsdags överlämnade pinnen i designstafetten till sin gamla lärare och rektor på Beckmans, Tom Hedqvist. I sin egen inbjudan skrev han: The discussion will be on the topic of "death", and other related things. Tom visste temat, men var ganska överraskad när Samuel började visa bild efter bild och bad Tom associera. Vem var konstnären, mindes han när de talat om bilden sist, vad såg Tom ? osv. Det visade sig att minnesbilderna dem emellan var lite suddiga, och vi fick följa hur de klarnade och trådarna sakta nystades upp. Inledningsbilden som Samuel visade var japanske träsnittsmästaren Hokusais våg, han kom ihåg att Tom hade visat den i sin undervisning. Tom undrade om Samuel mindes vad han sagt. "Var det inte något om din pappa?" sade Samuel. "Nej, men om min teckningslärare". Tom berättade om sin unike teckningslärare, som förutom att lära dem teckna, också var en skicklig pedagog som öppnade nya världar för honom. Den här vågen hade läraren ställt fram under ett par veckor för att eleverna skulle få gissa vad det var. Tom hade fått hjälp av sin pappa, och kunde därmed gissa rätt. Sedan vecklade läraren ut hela Hokusais konstnärsskap för eleverna. Anledningen till att Samuel just valt Tom som nästa länk i stafetten, var just att han uppskattade att Tom inte bara var begränsad till grafisk form, utan även visade andra sammanhang och synsätt för eleverna. Det var tack vare det som Samuel gått vidare på den banan. Så fortsatte samtalet. Ett böljande växelspel, stundtals magiskt, långsamt, små tystnader här och där, viss osäkerhet, men tankeväckande. En mix av bilder från Goya, Rossini, Picasso, Albrecht Dürer, uppblandade med slarviga målarboksbilder och klipp ur tyska tidskrifter, nazistporträtt osv. Symbolspråk och relationer mellan olika bildvärldar. De höll på i nästan två timmar, publiken liten och intim, nära lyssnande. Tätt och spännande.